Bibelns trovärdighet stärks återigen av forskningen

Historievetenskap och arkeologi är viktiga verktyg för att förstå mänsklighetens bakgrund. Det råder ingen brist på ifrågasättanden av Bibelns berättelser om relationen mellan Gud och människa, men forskningen går hela tiden framåt. Ett nytt och mycket spännande fynd från berget Ebal i Israel lägger nu ännu en bit i den beviskedja som stärker Bibelns trovärdighet som historiskt källmaterial.

Upptäckten av den lilla blyamuletten, som presenterades i onsdagens tidning, är hisnande på flera sätt. Den första bekräftelsen handlar om själva platsen. Både Femte Moseboken och Josua refererar till att ett altare byggs och att förbannelser ropas ut från berget Ebal, medan välsignelser ropas tillbaka från berget Gerissim. När Ebals topp först grävdes ut fann man mycket riktigt ett altare där, daterat till 1200-talet f Kr, med ett ännu äldre altare därunder. Platsen stämmer, tiden stämmer.

När forskarna med röntgenteknik nu lyckats läsa och tyda själva texten inne i det hopvikta blyföremålet är det en veritabel flod av förbannelser, ett slags miniatyrutgåva av texten i 5 Mosebok 27. Det verkligt fascinerande är att texten är skriven på en så välutvecklad tidig variant av hebreiska, med gudsnamnet Jahweh utskrivet redan 1200 f Kr. Även här stämmer både tid och innehåll.

De som av olika skäl har kritiserat Gamla testamentet har ofta hävdat att det inte fanns någon utvecklad judisk kultur i Israel så tidigt i historien, och det saknas utomstående bekräftelser på de gammaltestamentliga uppgifterna. Men i tillägg till alla övriga arkeologiska fynd har vi nu – rent konkret inslaget i ett litet paket – en bekräftelse på såväl en tidig judisk närvaro i landet som på en väl utvecklad religiös och språklig kultur, uttryckt precis som det beskrivs i texterna om Guds bud genom Mose och Josua.

Utöver dessa rent historiska bekräftelser ligger också en djupare lärdom i detta mer än tretusenåriga föremål.  Den två centimeter stora amuletten nämner hela tio gånger att förbannelse följer om människan medvetet går bort från Guds vilja, vilket halva Israel också skulle ropa från berget. Men från det motsatta berget stod lika många och ropade ut Guds välsignelser om folket följde hans bud. 

När vi nu står inför påskens drama kan vi samtidigt vända blicken en bit söderut och en bit framåt i historien, till en annan, mindre kulle utanför Jerusalems stadsmur. Där gav Guds Son sitt liv och tog på sig all den förbannelse, allt det straff som annars skulle drabba människan. Det är en stor, och dessutom vetenskapligt välbelagd, berättelse som Bibeln målar upp för den som vill lyssna. 

Per Ewert

Källa: Världen Idag