RUNES HÖRNA: HÖST OCH VINTER MED ETT USA UNDER STRESS

När Covid-19 under våren med kraft slog till mot det amerikanska samhället stod det sedan tidigare klart att pandemin endast var den utlösande faktorn till att de sedan länge stora strukturella bristerna i amerikansk ekonomi kom i dagen.

Centralbankens digitala sedelpressar har tryckt mer fiatpengar än någonsin tidigare i historien ochdå speciellt under det senaste halvåret vilket resulterat i att bankens balansräkning ökat med runt 85 procent.De skapade tillgångarna har till stora delar gått direkt till finans-aktie-och obligations marknaderna vilket ytterligare utökat en sedan tidigare gigantisk bubbla. Den aktuella policyn har resulterat i att amerikanen på gatan till stor del fått se sig förbigången och därmed drabbats ekonomiskt. Det uppenbara problemet har under året visat sig på ett flertal olika områden. Ett av de viktigaste fundamenten i ett lands ekonomi är arbetsmarknaden och att medborgarna ges möjlighet till sysselsättning. Under pandemin har den amerikanska arbetsmarknaden fullständigt dränerats på arbetstillfällen. Under de 25 veckor som förflutit sedan mitten av mars har nu inte mindre än 60 miljoner amerikaner anmält sig som nytillkomna arbetslösa.Oroväckande är att den siffran nu verkar att permanent ha etablerat sig runt 1 miljon per vecka. Aldrig tidigare i den amerikanska historien har något liknande skett. Avsevärt fler jobb har försvunnit under det senaste halvåret än både under finanskrisen 2008/09och IT-bubblan 2000. Samtidigt tror nu nära hälften av de tillfälligt permitterade att deras uppsägning kommer att bli permanent.Senaste siffrorna visar också att dessa farhågor verkar besannas. Kraven på en fortsatt arbetslöshets ersättning ökade för andra veckan i rad till 29,6 miljoner, den högsta siffra sedan 1 augusti,vilket innebär att 18,4 procent av arbetskraften nu lever på understöd. John Williams, ekonom som bland annat driver bloggen Shadow Government Statistics, menar att den verkliga arbetslösheten är betydligt högre än den officiella statistiken på 8,4 procent. Williams beräknar arbetslösheten på det sätt som officiellt var brukligt under 1980-talet. Med den principen hävdar Williams att dagens amerikanska arbetslöshet är runt 28 procent.Under de rådande omständigheterna har miljontals amerikaner på grund av pandemin fått se sina besparingar gå upp i rök.Värst drabbade är åldersgrupperna mellan 25 och44år vilka är överrepresenterade i statistiken.I början av augusti uppskattade en rapport att amerikanerna då också var skyldiga över $21 miljarder i obetalda hyror.Allvaret i situationen understryks av 2:a kvartalets amerikanska BNP-siffror som visade en minskning på årlig basismed32.9 procent, detta samtidigt som US-dollarn satts under press.

Än värre är det enorma budgetunderskottet som under året eskalerat med häpnadsväckande hastighet. Under de första 10,5månaderna av räkenskapsåret, vilket avslutas sista september, har USA:s budgetunderskott nått en rekord nivå på $3 biljoner(under samma period 2019 var motsvarande underskottet $0,87 biljoner). Det är osannolikt att det expanderande underskottet någonsin kommer att krympa igen förrändet monetära systemet återställs eller kollapsar.Dessa faktorer minskar förtroendet för den amerikanska dollarn vilken sätts under allt större press. Ett tecken på detta är att Kinaminskat sitt innehav av amerikanska obligationer.Peter Schiff, en av få som förutsåg 2008/09-års finanskris, menar nu att US-dollarn inte enbart kommer att falla utan kommer att krascha. Schiff sägeratt:”Detta kommer att inleda en verklig ekonomisk kris i Amerika, till skillnad från något vi någonsin har sett.Eftersom det kommer att tvinga Fed att välja mellan att rädda dollarn och att dumpa alla obligationer som de har köpt, låta räntorna stiga kraftigt, tvinga den amerikanska regeringen att sänka utgif-terna och överge alla dessa stimulansplaner, eller bara låta inflationen härja i hela ekonomin och utplåna en generation amerikaner. ”Ett annatbevis på att US-dollarn allt mer ifrågasätts är den sedan årsskiftet kraftiga uppgången för guld-och silverpriserna vilka stigit med drygt 30 procent respektive 50 procent. Vid månadsskiftet juli/augusti nådde också guldpriset ett nytt ”all time high”

Allt fler experter varnar nu för attrisken för kraftiga amerikanska börsfall väsent-ligt ökat under den gångna sommaren. Både aktie-och obligationsmarknaden är nu på randen till att drabbas av ett katastrofalt olyckstillbud och man menar att detta i slutändan kommer att krascha den amerikanska dollarn. Konsekvenserna av en kollaps av världens reservvaluta kommer att drabba globalt med förödande finansiell, ekonomisk och politisk förvirring och riskerar att resultera i socialt kaos.Förutom de nu aktuella ekonomiska problemen eskalerar även andra hot mot den amerikanska nationen. Understödda av globalisterna sätter Black Life Matter (BLM) och Antifahela det amerikanska samhället i gungning somi ett värsta-scenario riskerar att resultera i gränslandet tillinbördes krig. Kvällenden 18 september inleds i år d e Judiska Hösthögtiderna med Judiska Nyåret Rosh Hashana(Basunhögtiden) och fortsätter sedan med Jom Kippur (Försoningsdagen) och Sukkot(Lövhyddohögtiden). Samtliga av dessa högtider talar om Jesu återkomst. Under denna period har kraftiga fall tidigare skett på de amerikanska börserna både efter 9/11 2001 och i samband med den egentliga inledningen av Finanskrisen 2008.Tabellen visar fallen för Dow Jones-indexet.

Hösten är vanligtvis en turbulent tid på aktiemarknaderna men det är ändå anmärkningsvärt att tre kraftiga ras 2008 skedde under inledningen av samtliga av de tre Judiska Högtidsdagarna. Det största procentuella fallet någonsin för amerikanska Dow Jones-indexet skedde 19 oktober 1987 (svarta måndagen) då index föll 22,61 procent vilket då skedde tre dagar efter Shemini Alzeret / Simchat Torah(den åttonde dagen/dagen för firandet av Torah).Om de nu aktuella Judiska Hösthögtiderna kommer att signalera eskalerande turbulens i den amerikanska ekonomin och det amerikanska samhället vet vi i skrivande stund inte. Sannolikt är det dock så att Amerika och amerikanen nu står inför den kanske mest turbulenta höst och vinter sedan 30-talets depressionsår.

/Rune

Källa: www.elvorochjanne.se

This entry was posted in Tidstecken. Bookmark the permalink.