Fängelsepastor: Stor gudslängtan på fulla anstalter

I takt med att Sveriges fängelser blivit överfulla har arbetsbördan för anstalternas präster och pastorer ökat. Celia Enes, fängelsepastor i Kumla, säger att hon och kollegorna inte har en chans att räcka till, men att Jesus ändå är verksam inne på landets anstalter.– Jag är här ungefär åtta timmar per dag. Men Jesus är här 24/7, säger hon.

DelaSkriv utNyheter · Publicerad 11:00, 23 sep 2021

Sveriges anstalter är överfulla. Flera fängelser håller på att byggas ut och flera nya anstalter planeras, men platsbristen tros vara avhjälpt först om några år. Situationen i dagsläget lämnar varken fångar eller anställda oberörda, inte heller de präster och pastorer som jobbar på landets anstalter.

– Vi har ju aldrig räckt till, behoven är ju oändliga, men nu har vi inte en chans, säger Celia Enes som är pastor på Kumlaanstalten.

– Vi kan inte träffa enskilda intagna så ofta som deras behov egentligen skulle ge skäl till. Nu kanske det blir en gång i månaden, och det är alldeles för lite.

På Kumla utgör Celia Enes och hennes kollegor en heltidstjänst och tre deltider på 500 intagna. Även om Kriminalvården är positiv till själavården och skulle vilja utöka den så är det inte bara att anställa fler. Det handlar om ekonomi, säger Celia Enes.

Förutom två till tre gudstjänster på söndagarna har de Alpha- och Betakurser samt bibelstudiegrupper och andra samtalsgrupper.

Varje tisdag och varannan onsdag är det kafékväll. Då kommer det en stor besöksgrupp med volontärer från kyrkor runt omkring som fikar och umgås med intagna från olika avdelningar.

– Det är väldigt, väldigt, väldigt uppskattat. Många på Kumla får inte några personliga besök. Jag läste i en undersökning för något år sedan att fler än hälften har mindre än ett besök per år. Så då blir ju besöksgruppen väldigt viktig, den blir ett fönster mot yttervärlden säger Celia Enes och påpekar att besöksgruppen även medverkar i gudstjänsterna.

Tar människor emot Jesus på fängelset?

– Ja, människor tar emot Jesus här inne. Ibland är det efter samtal med oss och ibland har de bara haft gudsupplevelser. Det händer med jämna mellanrum att människor kommer från häktet och har haft ett riktigt gudsmöte på ett cellgolv, helt ensamma.

Celia Enes berättar att de har dop i fängelset med jämna mellanrum.

– För några år sedan tror jag vi hade sju dop på ett och samma år. Så folk hittar verkligen Gud. Och ibland kommer de ut och tappar bort Gud, men hittar sedan tillbaka till Gud, säger hon.

Fängelsepastorn påpekar att Jesus, enligt Bibeln, mötte tullindrivare, äktenskapsbrytare och upp­rors­makare.

– Är det någon plats som Jesus går runt på så är det fängelserna. Han möter ju dem som lever i utanförskap. Det är där han gör under och så är det här också.

Hon påpekar att människor ”ute i samhället” har nog med sina liv.

– Vi har våra almanackor, de är fullsmockade med alla aktiviteter och tider att passa. Om man inte redan är kristen och går till en kyrka så tror jag inte det är så många som hinner tänka på Gud.

Sekulariseringen gör att färre och färre är medlemmar i både Svenska kyrkan och frikyrkor, påpekar Celia Enes.

– Men tittar du i fängelserna, hur många går på gudstjänst? Ja, det kan vara en halv avdelning som kommer till en gudstjänst. Tänk om hälften av mina grannar gick till en gudstjänst.

När man har tid att tänka på Gud, och dessutom gjort något förfärligt, kommer de existensiella frågorna ikapp en, enligt Celia Enes.

– Jag brukar tänka som så att jag är här ungefär åtta timmar om dagen. Jesus är 24/7, säger hon.

Elias Vänerlöv

Källa: Världen Idag

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.