Fabriksarbetaren Åke prisade Gud på felfri latin när han talade i tungor

Ett av de allra vackraste vittnesbörden om språkmirakler som jag har tagit del av kom från mina kära svärföräldrar, Tage och Eva-Stina Stenmark. När de flyttade till Vindeln på 1990-talet lärde de känna Åke Bäckström, en gammal man född 1928 som växte upp i Hjuksnoret och som hade arbetat i de västerbottniska skogarna såväl som på fabrik i Småland. Han var en mycket enkel man med inte mer än sex års folkskola i bagaget, han kunde inte ens engelska.

2012 var Tage, Eva-Stina och Åke tillsammans med ungefär 20 andra personer på en nyårsbön i Fredrika själavårdscenter. Efter att de hade ätit middag och klockan närmade sig tolvslaget bad de tillsammans, och Åke började tala högt i tungor. Eva-Stina kände en varm känsla i hela kroppen när han talade: ”Det var underbart.”

Under helgen hade Henny Palmér blivit inbjuden att tala, en pensionerad psykiatriker bosatt i Uppsala som tidigare hade jobbat i Afrika i många år tillsammans med sin man. När Åke hade talat klart gav hon uttydningen: det handlade om Guds storhet, omsorg och hans tankar och planer för oss.

Efteråt stod Tage och Eva-Stina och småpratade med Åke då Henny kom fram till dem och sa: ”Du Åke, egentligen hade jag inte en översättning från Gud när jag gav uttydningen till ditt tungotal. Du talade klingande, ren skollatin, och jag förstod varje ord.”

Åke blev först alldeles tyst. Sedan sa han stillsamt: ”Tänk att jag fick prata latin…” Det var något han sedan kom att upprepa många gånger när historien kom på tal. Fabrikspojken från Hjuksnoret fick tala ett klassiskt språk som han aldrig hade läst och studerat, än mindre hört.

Källa: dokumenterademirakler.se