”Första gången i livet jag trivs i ett sammanhang”

Vetenskap framför religion, var en devis för Maximilian Sakamoto. Ändå ville han besöka Frälsningsarmén med sin troende hustru då han hört gott om det samfundet. Han har också insett att naturvetenskapen inte förklarar livets uppkomst och syfte. Det måste finnas en skapare bakom, menar han.

Strax efter Maximilian Sakamotos födsel blev hans mamma sjuk, varvid sonen hamnade på barnhem och senare hos adoptivföräldrar. Hans biologiska far dog tidigt men innan hans biologiska mor hann gå bort för några år sedan sökte Maximilian upp henne på äldreboendet i Göteborg.

– Hon blev jätteglad över att jag hörde av mig och vi hade en varm kontakt. Hon hade inte velat lämna bort sin son men det var myndigheternas beslut. Att vara ensamstående far var inte socialt accepterat på den tiden, säger Maximilian som för egen del fyller 65 i år och har gått i pension.

Fick Biblar av kristna släktingar

Fosterföräldrarna var inte kristna men Maximilian döptes och konfirmerades för traditionens skull. Släktingar i USA däremot var strikt religiösa och dem träffade Maximilian regelbundet. Under åren har de överöst honom med Biblar bland annat.

– Men jag reflekterade inte så mycket kring gudstro och kristendom då. Jag hade ingen bestämd uppfattning om sådant men sökte främst svar på mina frågor i vetenskapliga källor, säger han.

Rädd att bli inlagd på mentalsjukhus

Det kom att bli mycket studier i de ämnen som intresserade honom, exempelvis medicin, fysik, kemi, matematik, teoretisk filosofi och vetenskapsteori. En period körde han väl hårt med studier, praktik och extraarbete samtidigt som han också skulle ta hand om sin häst. Dessutom slarvade han med mat och sömn och efter en tid sa kroppen ifrån med besked. Maximilian tror själv att han drabbades av utbrändhet eller en psykos.

– Jag praktiserade på ett mentalsjukhus och var så rädd för att bli inlagd där. Jag fick svårt att hantera livet och sociala relationer så jag slutade med allt och bara vilade. Till slut gick det över, berättar han.

Så småningom började han arbeta med datakommunikation och bodde många år i Kanada och Venezuela. Tillbaka i Sverige, tidigt 2000-tal, sadlade han om till bussförare. Han träffade sin första fru som är japanska, därav hans efternamn, men tyvärr höll det inte så länge. Numera är han gift med en kvinna som han varit bekant med länge. Hon har sin bakgrund i frikyrkan, något som fått Maximilian att trots allt börja fundera kring andliga ting.

”Det måste finnas en högre makt som kan blåsa liv i död materia”Maximilian Sakamoto

Frälsningsarméns goda rykte väckte intresse

Han hade redan som 16-åring förlorat sin fosterfar i alkoholrelaterade skador och då träffade mamman en ny man som var väldigt förtjust i Frälsningsarmén.

– Jag har alltid hört gott om Frälsningsarmén, om vilket fint arbete de gör, att de står för små, försiktiga ord men mycket verkstad, i stället för tvärtom. Därför har jag känt mig mentalt dragen dit, säger Maximilian.

– Frälsningsarmén har en särställning bland alla religiösa samfund eftersom man ända sedan starten rätar till saker som går fel i samhället och hjälper människor som befinner sig på ett sluttande plan, fortsätter han.

Ändå har han aldrig besökt någon av kårerna eller verksamheterna, tills förra våren då hans fru ville gå på gudstjänst i någon kyrka. Maximilian föreslog då att de skulle bege sig till Templet på Östermalm i Stockholm eftersom de bor i Danderyd och det är bra kommunikationer däremellan. Sedan dess har han vistats där regelbundet och hans fru följer med ibland. Vid första advent i december förra året tog han steget och blev medlem.

– Det är jättetrevliga och snälla människor där och det känns som ett hem. Jag trivs verkligen i den varma gemenskapen och sammanhanget och det är första gången i mitt liv som jag gör det någonstans, säger han.

– Jag gillar att tillhöra en kyrka som jag respekterar och som gör gott. Jag ser vilket arbete kåren gör och vad den betyder för andra, fortsätter han.

Måste finnas en skapare

Han har inget datum för när han anser sig ha blivit frälst utan det är något som har vuxit fram med tiden. Han vill också ge en eloge till kårledaren Arne Vauhkola som stöttat Maximilian i hans andliga vandring. Även om han tror på vetenskapen så tycker han att den haltar på vissa punkter. Han har funderat mycket kring jordens tillblivelse och menar på att många som har gjort det faktiskt har fått en gudstro. Vetenskapen är nödvändig, anser han, men den ger inte svar på allt.

– Naturvetenskapen kan mäta, observera och förklara hur kroppen exempelvis fungerar men den kan inte förklara vad liv är, hur liv blev till och anledningen till att liv finns. Det är en andlig fråga, påpekar han.

– Människan är en fantastisk kreation så det är klart att någon har skapat henne. Det måste finnas en högre makt som kan blåsa liv i död materia, fortsätter han.

Bibelkurser och rökstopp

Maximilian nämner att han varit med vid tillfällen när människor eller djur har dött framför honom.

– När kroppen dör kan man se hur någonting lämnar den och jag är övertygad om att det är anden, säger han.

Han äter gärna frukost i Kafé i Gemenskap på Templet, är med i en bokcirkel på kåren och gör volontärinsatser ibland. Han är nyfiken på att lära sig spela något brassinstrument och han befinner sig i en process där han vill utforska bönen mer. I våras deltog Maximilian i en bibelkurs och en Alpha-kurs och han har en önskan att fördjupa sin tro än mer. Ett mål för i år har varit att sluta röka och det har han gjort.

Text och foto: Teresia Jansson

Källa: Frälsningsarmen.se