Simon bytte kriminaliteten mot Guds kärlek

Flera års mobbing i skolan ledde Simon in i den kriminella världen. Han sökte en tillhörighet och satte på sig de masker som krävdes för att passa in. När han hittade Gud kunde han för första gången vara sig själv.

“Du allsmäktige Gud du har räddat mitt liv. Jag var så vilsen så rädd men nu hos dig är jag fri.”

På scenen hos Frälsningsarmén Home i Sundbyberg har Simon stått och sjungit sina låtar många gånger. Orden som han formulerade när han nyligen tagit emot Jesus och blivit fri från droger är allt annat än en klyscha för honom. Han tycker sig inte vara bra på att prata men när han skriver sångtexter rinner orden fram. ”Jesus helade dom sjuka och han mätta dom där svaga / Han ger livet tillbaka till den som synden har skadat.”

– När jag skrev den här texten var jag nykär i Jesus. Jag kände mig stolt över att få tillhöra honom och ville berätta vad Gud hade gjort för mig och vad han kan göra för andra, berättar Simon.

Det var på en gudstjänst med Sebastian Stakset, Simons gangsterrappande idol som lämnat både droger och kriminalitet bakom sig och blivit kristen, som Simon började sin resa mot Jesus. Den trygga barndomen med en kärleksfull familj på landet utanför Sigtuna hade i tonåren vänts till raka motsatsen.

”Mobbingen gjorde mig hård”

Många års mobbing i skolan hade lämnat Simon med en känsla av att inte veta vem han var. Längtan efter att hitta någonstans att passa in ledde honom till olika destruktiva grupperingar – huliganer, MC-klubbar och gatugäng.

Under uppväxten sökte han alltid efter någonting nytt och bytte ofta stil för att passa in. Ena månaden var han hårdrockare, nästa hip hoppare och däremellan blev det olika sporter. Men ju äldre han blev desto mer destruktiva grupperingar rörde han sig emot.

– Jag var ett känsligt barn och mobbingen i skolan hade gjort att jag kände att jag var tvungen att bli bitig och hård för att inte bli trampad på, så då blev jag det, säger Simon.

Nyårsafton 2015, när han var 18 år, testade han för första gången kokain. Till en början kändes det som ren kärlek, det gav honom ett lugn och stillade sinnet. Van vid att ständigt bära olika masker och att vara konstant stressad av att inte tappa dem, blev kokainet en välkommen hjälp att stänga av. Men snabbt började det kana neråt.

”Jag har alltid innerst inne trott på Gud, men kände mig inte värdig att få vara kristen för att jag var på en så mörk plats”Simon

Jakten på droger

Simon märkte att drogerna blivit ett problem när han började köpa på krita och inte kunde betala tillbaka. Det ledde till att han satte sig i skuld hos människor som ville honom illa. Livet blev en konstant jakt efter droger och undan dem han var skyldig pengar. Oavsett vilket gäng han för tillfället ingick i fanns drogerna överallt. Snabbt blev allt värre med många vändor inne på psyk- och beroendeakuten.

Situationen blev så pass illa att han flydde landet. Han fick ett jobb som säljare på Malta och hade bestämt sig för att lämna droger och kriminalitet bakom sig, men det blev bara värre. Droger var lätta att hitta även där och till slut hade han dragit på sig så mycket skulder att han levde som hemlös. Han åt ingen mat utan tog bara kokain. Som så många gånger tidigare fick han till slut hjälp av sin mamma, så att han kunde resa hem.

– Jag var expert på att ljuga, jag ringde ofta och frågade om pengar. Flera gånger fick min familj rädda mig ur samma situationer. Jag utnyttjade dem, erkänner Simon.

Resan mot Jesus började med idolen Sebastian Stakset

Samma höst som han kom tillbaka till Sverige blev han tipsad om att Sebastian Stakset skulle prata på en konferens. Han och två vänner bestämde sig för att åka och blev så berörda av budskapet att de tog emot Jesus.

Men det skulle dröja ytterligare några år innan Simon överlät hela sitt liv. Han började gå till kyrkan regelbundet men tog fortfarande droger och dömdes för både penningtvätt och narkotikaförsäljning.

– Jag var naiv och tyckte att jag var stark nog att kunna umgås med mina gamla vänner, men jag hade inte tagit tag i roten till varför jag höll på med droger, säger Simon.

Erkännandet för frun

Under åren som följde fick han och hans fru två barn tillsammans. Samtidigt levde Simon ett liv med droger och lögner. Han kunde säga att han skulle gå och bada sin dotter bara för att få dra en lina kokain från badrummets fönsterbräde, eller från nattduksbordet när han nattade henne.

Han drar sig till minnes ett tillfälle då han satt med sin nyfödda son i famnen, helt hög på kokain. Han tittade på sin son, bröt ihop och erkände för första gången för sin fru att han inte var nykter. Han var också trött på den ständiga rädslan över att ha gjort sig ovän med människor som ville honom illa.

Fick hopp på Frälsningsarméns behandlingshem

En kristen vän brukade ofta fråga honom om han var beredd att kapitulera hela sitt liv inför Gud och äntligen, en fredagskväll i november 2021, kunde han gråtande ringa sin vän och svara ja på den frågan.

Simon fick hjälp att ringa Frälsningsarméns behandlingshem Kurön och två dagar senare kom han dit. Hans fru var nära att lämna honom, men efter hans första vecka på behandlingshemmet fick hon hopp om att det skulle bli bra. Simon var på Kurön i sex månader och varje kväll gick han ner till bryggan och sjöng, ofta en av sångerna som han hade börjat skriva på några månader tidigare då han gick påtänd på en landsväg.

– När jag började skriva på sången var det en solig och varm sommardag. Jag satte jag mig på en bänk och tittade ut över åkern vid sidan av vägen. Himlen var fri från moln och fast jag såg allt det vackra var det bara mörkt för mig, minns Simon.

Där föddes de första raderna: ”Låt mig vila i din famn, Fader, jag är så trött. Allt för länge har jag kämpat mot demonernas röst. Ge mig frihet från begären och inte falla tillbaks. Låt mig veta att du finns för mig, vill höra dig Far…”

“Min relation till Gud är enkel, jag kan vara mig själv, komma som jag är och jag vet var jag har honom”, säger Simon.

”Kurön räddade mitt liv”

När han skrev var han arg och trött. Arg på den ständiga misären som han befann sig i, arg på att människor ville skada honom, arg på att han var en lögnare och en frånvarande pappa. Han hade många gånger tidigare försökt slutföra låten, men orden som behövdes hittade han först en stjärnklar vinterkväll på Kuröns brygga.

”…Du slet mig upp ur lågorna som brände min själ, för jag visste i mitt hjärta vem Konungen är. Jag ser dig nu min Herre, du har alltid varit kvar. Och jag tackar dig min Herre för nu ser jag din plan. Din Ande bor nu i mig, jag kan känna det Far. Den lycka som jag fått i dig, gav hoppet tillbaks. Och även om jag trillar vilket händer ibland, så vet jag att du bär mig, jag får vila i din famn. Jag får vila i din famn, amen.”

– Att den andra versen blev klar var för mig var som att avsluta ett kapitel. Jag vet helt säkert nu att han bär mig och jag kan alltid vila i hans famn. Kurön är verkligen den plats som räddade mitt liv. Redan efter några veckor där började jag lysa av Jesus kärlek. Jag blev verkligen fullständigt fri där, berättar Simon leende.

Det som var mest befriande för Simon var att alla lögner han burit på kom fram. Nu fick han gottgöra de människor som han hade skadat. Efter behandlingens slut fick han kontakt med Frälsningsarmékåren som han nu går till. Han är med i ledningsgruppen och sjunger mycket lovsång. Och han räknar varje dag som han varit drogfri, den 21 november i år är det exakt två år.

– På kåren har jag en äkta tillhörighet, en tillhörighet som är värdig. Jag kan vara mig själv och blir älskad för den jag är. Jag har alltid innerst inne trott på Gud, men kände mig inte värdig att få vara kristen för att jag var på en så mörk plats, säger Simon.

– Nu vet jag att jag egentligen alltid varit välkommen.

Text och foto: Kiki Broms

Källa: Frälsningsarmén